|
Diskussionsuppgift om framtidens Telesystem
|
Syftet
med denna uppgift
är att du ska vara orienterad om ett flertal aktuella
protokoll, standarder, tjänster och utvecklingstrender för
telekommunikationssystem.
Krav
för godkännande
Gör totalt minst fem diskussionsinlägg i diskussionforumet, varav minst två svarsinlägg på dina
kurskamraters inlägg. I svarsinläggen kan du ställa frågor, komplettera med
mer information, korrigera felaktigheter eller argumentera för en egen åsikt.
Det är okej att flera skriver om samma teknik, men alla inlägg måste tillföra
något nytt till diskussionen. Läs samtliga inlägg.
Beskriv
minst tre olika tekniker, standarder, protokoll, system eller tjänster för
telekommunikation, i olika inlägg. Hänvisa till en webbsida där man kan läsa
mer om dem. För var och en av teknikerna/tjänsterna, besvara åtminstone fråga 1 samt en av frågorna
2-4:
1. Fakta om tekniken (Obligatorisk fråga)
Beskriv tekniken
kort. Ange
någon siffra som beskriver teknikens eller tjänstens kapacitet och prestanda,
t.ex. datahastighet (i bit/s till en eller alla användare i en cell, ett LAN,
osv), bandbredd i Hz, räckvidd i meter, osv. Nämn
något kommunikationsprotokoll som används. På vilken OSI-nivå
ligger detta protokoll? I denna kurs är det särskilt intressant med detaljer
om telesystems fysiska transmission, t.ex. radiofrekvens, sändareffekt,
modulation, multiplexmetod, fleraccessmetod (t.ex.
FDMA, TDMA, CDMA, kretskoppling, paketförmedling/statistisk multiplex) och diversitetstekniker
(tidsdiveristet=interleaving, rumsdiversitet=flera
antenner, eller frekvendiversitet). Även källkodningen, kryptering, nättopologi (stjärnnät/bussnät, etc), hierarki av nätelement
(accesspunkterna/basstationerna, växlar, routrar, etc),
är intressant. Nämn gärna någon teknik som denna standard/produkt/tjänst är
besläktad med, och beskriv skillnader/likheter.
2.
Marknad (Valbar fråga)
Vad är din uppfattning om teknikens/tjänstens förutsättningar på
markanden? Ge argument för din uppfattning! Diskutera detta t.ex. genom att
först besvara några av följande frågor: Uppfyller tekniken ett verkligt behov
som finns bland användare? Har tekniken någon "killer-application",
dvs något som en stor
grupp människor idag använder eller kan komma att använda tekniken till?
(Exempelvis var Macens ”killer
application” desktop publishing, medan PC:ns var
kalkylbladsprogrammet och Internets var ”webbsurfning”). Är tekniken/tjänsten
användarvänlig? Finns det några starka konkurrerande alternativ? Kräver
införandet av tekniken revolution, eller räcker det med evolution av
befintlig teknik? Är tekniken billigare eller dyrare än sina föregångare
eller konkurrerande alternativ? Får tekniken stor uppmärksamhet i media?
Finns det många starka investerare, företag, myndigheter, osv,
som tror på tekniken och har ett intresse av att den kommer till stånd, t.ex.
för att skydda sina egna produkter och tidigare investeringar? Lanseras
tekniken för tidigt eller för sent i tiden, dvs har andra konkurrerande alternativ redan
etablerats, eller är tekniken för komplex och dyr för att få genomslag i
samband med lanserandet? (ISDN, 3G och DAB anses av somliga ha lanserats för
tidigt. GSM kom helt rätt i tiden, eller kanske något för sent.) Teknikens komplexitet kan man diskutera med utgångspunkt i Moores
lag, som säger att elektronikens hastighet och kapacitet (transistorer per
chip) fördubblas var 18:e månad och således 10-dubblas var femte år.
Liknande exponentiella utvecklingstrender finns när det gäller Internets och
telenätens utbyggnadstakt, men då kan fördubblingstakten vara mellan 12 och
24 månader beroende på vad man mäter. Ligger tekniken i linje med aktuella
utvecklingstrender, t.ex. att paketförmedlning och
Internetbaserade tjänster alltmer ersätter kretskoppling? Är tekniken
förenlig med det faktum att marknadskrafterna efter telekomkraschen
är mer intresserade av ny teknik som inte kräver dyr ny infrastruktur
liknande 3G, av decentraliserade snarare än centraliserade lösningar, samt av
tjänster som ger heterogen snarare än homogen täckning av ett land?
3.
Framtiden (Valbar fråga)
Hur skulle tekniken eller tjänsten kunna användas och
vidareutvecklas i framtiden? Föreslå tänkbara nya tillämpningar, produkter
och tjänster om 5-15 år. Var visionär, kreativ och innovativ! Detta är en
brainstorminguppgift, där kraven på realism och kritiskt tänkande inte är
lika stora som i övriga uppgifter.
4.
Arbetsmarknad (Valbar fråga)
Vilka företag i regionen, eller på annat håll i
Sverige, arbetar med drift eller utveckling av denna teknik? Förekommer det
platsannonser eller examensarbeten inom området? (Besvara denna åtminstone
för en av de tekniker och tjänster du tittar på.)
EXEMPEL
PÅ AKTUELLA TELEKOMSTANDARDER OCH TJÄNSTER
- Standarder för trådlösa LAN:
IEEE802.11, 802.11b, 802.11a, 802.11g, 802.11e, HIPERLAN/2, m fl. Säkerhet.
- Standarder
för trådlös bredbandsacccess: IEEE802.16 (FWA=fixed broadband
wireless access), LMDS, WLL, IEEE802.20 (mobile broadband
wireless access) samt 4G. Förklara skillnader och likheter mellan
begreppen. Vilka av begreppen
är delmängd i vilka?
- Radiogränssnitt
för mobiltelefoni: Definiera några av begreppen
1G (NMT, m fl), 2G (GSM, IS-95, mfl), 2.5G (GPRS), 3G (Edge, UMTS, WCDMA, CDMA2000), 3.5G (HSDPA,
IP-telefoni), 4G (troligen mobila hybridterminaler som klarar ett stort
antal olika radiogränssnitt, bl.a. nya OFDM-baserade
gränssnitt för trådlös bredbandsaccess med heterogen täckning).
- Tjänster i mobiltelefonen: WAP, I4, SMS, EMS,
MMS, "vanlig" webb (HTML/HTTP), Internet e-post
(SMTP/POP3/IMAP), positioneringstjänster, röststyrning, synkronisering
med den stationära PC:ns kalender och
kontakter, mm.
- IP-telefoni
och voice-över-IP, t.ex.
SIP- och H-324-protokollen, messengerklienter,
SKYPE, fysiska IP-telefoner (anslutna till Ethernet eller WLAN),
utrustning för att ansluta analoga telefoner
till IP-telefontjänst, gateway för att ringa
från företagets IP-telefoner eller messengerklienter
till vanliga telefonnätet. Undersök t.ex. vilka protokoll
bredbandsbolagets IP-telefoni använder. Möjliggör IP-telefonin s.k. CTS,
dvs computer- telephony
integration, så att man på datorn kan ändra hänvisningsbesked,
vidarekoppling, osv, och en förteckning över
missade telefonsamtal? Stöder IP-telefonin signalsystem nummer 7 (SS7),
som är grunden för A-nummerpresentation, mervärdestjänster och
intelligenta nättjänster? Vilken av alla dessa tekniker och tjänsterm blir den som ger IP-telefonin dess
slutliga stora genombrott?
- Bildtelefoni, videokonferenser: SIP,
H261, H263, H323, H324, MPEG4, mm. Vilka
protokoll används í mobiltelefoner? Kan mobiltelefoner kommunicera med
en vanlig PC, eller krävs en annan mobil?
- Digitalradio: DAB (Eureka-systemet), DRM (Digital Radio Mondiale).
- Digital-TV: DVB-S, DVB-C, DVB-T. ISDB. Två alternativ för TV i
mobiltelefonen: (1) DVB-H eller (2) TV över 3G-nätens broadcasttjänst MBMS. Bredbands-TV, IP-TV, baserat
på multicasting eller unicasting. Tjänster: IP-over-DVB, Datacasting (data file broadcasting), media-on-demand,
interaktiv TV.
- WLAN i
mobiltelefonen:. I höst kommer flera telefoner och handdatorer som både stödjer WLAN
och mobiltelefoni. Kan WLAN enbart användas för traditionella internetjtänster såsom mail
och webbåtkomst, eller kan man även utnyttja WLAN för billig tillgång
till traditionella telekomtjänster såsom IP-telefoni,
WAP, SMS, MMS, osv, så länge man befinner sig
i närheten av en WLAN-accesspunkt? Kommer WLAN
att integreras som ett av många radiogränssnitt som ingår i 3.5G eller
4G, så att handover och roaming
mellan WLAN-baserad IP-telefoni och vanlig
mobiltelefoni (ev IP-baserad) kommer att vara
möjligt? Har verkligen mobiltelefonsystemtillverkare såsom Ericsson,
eller mobiloperatörer såsom 3 och Telia intressa
av detta, eller ser de WLAN som en konkurrent? Radio-LAN
byggs ut oerhölrt snabbt till hem och kontor,
och är då billigt. Försök har gjorts med publika radio-LAN
till flygplatser, hotell, konferenslokaler, etc,
men är mycket dyra för användaren. Kommer publik
radio-LAN-access någonsin att
bli billigt?
- Bredbandsinfrastruktur: Accesstekniker såsom ADSL, ADSL2+, kabel-modem
(för kabel-TV-nätet), Ethernet via kopparkabel, radiolänk och radio-LAN används idag för det s.k. accessnätet.
Försök pågår även med fiber ända till bostaden, digital-TV, 802.16, etc.
Fiber används uteslutande för stamnätet (stomnätet) fram till en
accesspunkt, t.ex.en ethernetväxel
i husets källa, till kabel-TV-nätets anslutningspunkt eller till
telestationen, där ett stort antal ADSL-modem står placerade. I fibernätet
används ibland IP över SDH/Sonet-protokollet,
ibland IP över PPP, SLIP, Ethernet eller FDDI.
- Korthållskommunikation mellan mobiltelefon, handdator, headset, etc: Bluetooth, IRDA, , Ultra Wideband
(UWB), IEEE802.15 Personal Area Networks (PAN). Jämför även med WLAN.
- Trådlös
kommunikation mellan hemelektronik, t.ex.
högtalare, TV-apparater, övervakningskameror, strömbrytare, larm,
fjärrstyrd värme belusning och annan utrystning, etc:
Utvecklingen av en standard för Home-RF har
runnit ut i sanden. Kommer radio-LAN, Bluetooth, kommunikation via elnätet, eller annan
lösning att komma att användas?
- Satellitkommunikation
- RF-ID
- Sensor
Networks: T.ex. ZigBee.
|
