Referenser

Innehåll

Nyckelord

Introduktion

Att lyfta matematiken -
intresse, lärande, kompetens

Grundskolmatematik: Vad och Varför

Övningar


Introduktion till matematik och matematikdidaktik

Nyckelord

Introduktion till matematikdidaktik. Repetition av gymnasieräkning med heltal, bråk och reella tal. Potenslagar. Repetition av gymnasiealgebra.

Introduktion

Börja kursen med att läsa artikeln Skolmatematik och universitetsmatematik ur ett didaktiskt perspektiv av L. Björklund Boistrup, A. Pettersson och T. Tambour i boken Matematikdidaktiska texter. Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund - Del 1. ISBN 91-7656-633-1

Den 23 januari 2003 tillsatte regeringen Matematikdelegationen. Regeringsuppdraget var att delegationen skulle utarbeta en handlingsplan med förslag till åtgärder för att förändra attityder till och öka intresset för matematikämnet samt utveckla matematikundervisningen. Handlingsplanen skulle omfatta hela området från förskola till högskolutbildning. Man sade att det är viktigt att tidigt under skoltiden stärka elevernas tiltro till sin egen förmåga och att de utvecklar positiva attityder till lärande och utbildning.

Matematikdelegationens betänkande (Att lyfta matematiken - intresse, lärande, kompetens, SOU 2004: 97) med fem huvudförslag presenterades den 27 september 2004. Betänkandet finns att hämta på adressen:

http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/03/48/6a32d1c0.pdf

Läs sammenfattningen sidorna 11-22.

Delegationen påpeker att för att skapa den goda inlärningsmiljö som är nödvändig för att stimulera elevernas lärande, då måste läraren båda ha genuine kunskaper och stort intresse för ämnet. Det är däför mycket viktigt att du börjar denna kurs med att fräscha upp dina egna mattekunskaper. På träff 1 i Härnösand kommer vi ha en test i aritmetik och gymnasiealgebra och vi kommer gå igenom dessa i efterhand. Det finns dessutom gymnasierepetitionsmaterial om du klickar här, där du hittar texter och övningsmaterial i alla ämnen. Under kursens gång kommer vi också behandla en del av matematiken ur båda ämnesteoretiskt och didaktiskt perspektiv, så en del repetition ingår helt naturligt.

I bakgrundsmaterialet för Matematikdelegationens betänkande noteras att i matematik styrs undervisningen kanske mer än i något annat ämne, av lärobokens innehåll och uppläggning. Debatten om skolsystemens resultat fokuseras oftast på övergångerna mellan de olika skolformerna. Otilfredsställande kunskaper i matematik tillskrivs ofta brister i utbildningen på lägre nivåer.

Grundskolmatematik: Vad och Varför

Ordet didaktik härstammar från grekiskan och betyder undervisningskonst. Matematikdidaktik är den didaktik som används i ämnesundervisningen i matematik. De tre huvudfrågor som didaktiken utgår ifrån är: Vad, Varför och Hur. På träff 1 i Härnösand ger vi en översikt över kursplanen i matematik för grundskolan och de lärandemål som eleverna skall ha uppnått efter år 5 och efter år 9. Under kursens gång kommer vi titta närmare på grundskolmatematiken och hur den kan undervisas och läras in. Vi kommer att använda kursböcker av Billstein et al ([B]) och Löwing & Kilborn ([L]) till detta syfte:

R Billstein, S Liebeskind & JW Lott:
A Problem Solving Approach to Mathematics for Elementary School TEachers, 10th ed,
Addison-Wesley, ISBN 978-0-321-63945-5 (Denna bok betecknas [B] i läsanvisningarne och är obligatorisk kurslitteratur)

M Löwing & W Kilborn:
Baskunskaper i matematik för skola, hem och samhälle,
Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-02217-8
(Denna bok betecknas [L] i läsanvisningarne. Denne bok är inte obligatorisk, men rekommenderas varmt eftersom den är skrivit utifrån erfarenheter med svenska skolsystemet)

Vi börjar läsa [B] och [L] nästa vecka. Läsanvisningar kommer på WebCT.

Grundskolan

Grundskolan är en nioårig obligatorisk skolform för alla barn mellan 7 och 16 år. Den består av 9 läsår, och varje läsår består av en höst- och en vårtermin. Bedömningen sker m.h.a terminsbetyg och slutbetyg, dessutom används utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner:

http://www.skolverket.se/sb/d/2731/a/3439

Grundskolverksamheten styrs av

http://www.skolverket.se/sb/d/2731/a/3440

Kursplaner och bedömning för matematik i grundskolan

Matematikkursplanen Bedömning i ämnet matematik http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3873/titleId/MA1010%20-%20Matematik

Exempel på ämnesprov i matematik för årskurs 5 & 9
http://www.prim.su.se/matematik/index.html

Analysschema/Diagnostiska uppgifter i matematik för åren före skolår 6
http://www.skolverket.se/sb/d/3044/a/17279
http://www.skolverket.se/sb/d/3046
http://www.skolverket.se/sb/d/2925/a/16486

Analysschema/Diagnostiska uppgifter i matematik för skolår 6-9
http://www.skolverket.se/sb/d/2927/a/16554
http://www.prim.su.se/matematik/analys.html

Individuella utvecklingsplaner (IUP) för elever i grundskolan

Den 10 juni 2008 beslutade regeringen att skriftliga omdömen ska ges för samtliga elever i grundskolan från och med höstterminen 2008. Beslutet innebär att föräldrar och elever från första klass ska få skriftlig information om elevernas kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne. Informationen ska ges varje termin. Hur omdömena ska utformas bestämmas av rektor, och de får vara betygsliknande. Se adressen nedan för mer information om IUP-processen och skriftliga omdömen.

http://www.skolverket.se/sb/d/2488

Övningar

Diagnostiska prov

[B] Kapitel 1